I Rome finns det den äldsta judiska samhället av historien. I den romerska Sinagogan överlever en mycket gammal judisk ritual, kallad italiensk ritual som är unik. Fortfarande i dag bor här många judar. Idag är ghettot ett av Roms mest autentiska områden, fullt av barer och restauranger. Du kan njuta av typiska romerska och judiska specialiteter i Kosherrestaurangerna på Via del Portico d'Ottavia. Glöm inte att pröva Carciofi alla Giudia, friterad kronärtskockor gjorda i judisk stil. Många turister lockas också av Sinagogan och sköldpaddsfontänen, som ligger på Piazza Mattei.
Påven Paulus IV Carafa grundade den romerska gettot 1555 nära Marcellus Theatre. Judiska förlorade sin rätt till friheten och tvingades leva inanför murar i den så kallade Ghettot. Namnet betyder gjuteri i venetiansk dialekt och kommer från det första judiska kvarteret byggt i det venetianska distriktet Ghetto, som kallas på detta sätt efter gjuteriet. En annan teori säger att ordet Ghetto kommer från ön Giudecca i Venedig var judarna tvingades leva.
Området var överbefolkat och lägenheterna växte i höjd. De rika judarna levde långt från floden medan de fattiga judarna fick bo nära floden Tibern som hade många översvämmningar. På gatan fanns en hel del lera och husen, som inte fick många solstrålar, var fulla av fukt. Livet i gettot var tufft, judarna va tvungna att bära gula trasor så att alla kunde känna igen dem. Portarna i ghettot öppnades på morgonen och stängdes på natten. De kunde göra bara okvalificerade jobb som t ex sälja tyg. Detta är också anledningen till att de började att låna ut pengar.
Under andra världskriget deporterades många judar till Auschwitz. När man går i ghettot kan man ofta "snubbla" på många Stolpersteine, den tyska odert för snubbelstenar, som är minnesmärken gjorda av den tyske konstnären Gunter Demnig för att påminna om alla judar som blev deporterad till Auschwitz.
